Newsletter No. 6-07 (Jun. 2007)   Page 4 of 5 / Sidan 4 av 5. [back to page 1] Arcive/Arkiv: [1] [2] [3] [4] [5] [6]

Editors/Redaktion

This newsletter is written in order to spread experiences within the topic of historic textiles and reconstructions. Our ambition is to amuse you and stimulate interest in the 18th Century. Durán Textiles, who is mainly working with museum collections and Royal Castles, was founded in 2002 by CEO and production manager Laila Durán, with co-worker artist Torkel Henriksson who is doing the artworks and preparing the designs for production. Our production is done mostly in India supervised by Duran Textiles inspectors. 
- The articles are mainly written by Laila Durán but we also have help from colleagues and specialists from several museums and universities.  In the future this newsletter will be distributed four times a year and is free of charge. We hope you will enjoy our stories and offers and help us to spread the letter to friends and colleagues. Contact: www.durantextiles.com

Detta nyhetsbrev skrivs för att sprida erfarenheter inom ämnet rekonstruktioner av historiska textiler och 1700-talet. Ambitionen är att roa och stimulera intresset. Durán Textiles har varit verksamt sedan 2002 och arbetar med projekt för Kungliga Slott och museisamlingar i hela Skandinavien. Laila Durán är VD och projektledare, Torkel Henriksson arbetar med originalen och alla förlagor för tryck och väv. På plats i Indien, där de flesta av tygerna produceras, finns Durán Textiles egna inspektörer.
- Artiklarna skrivs huvudsakligen av Laila Durán men vi får även hjälp av kollegor och specialister från olika muséer och universitet.  Nyhetsbrevet kommer i fortsättningen att komma ut fyra gånger per år och är helt kostnadsfritt. Vi hoppas ni ska uppskatta våra artiklar och erbjudanden och även sprida informationen vidare till Era vänner. Kontakt: www.durantextiles.com


 

 

Quiltning och quiltar på 1700-talet
Av Katriina Flensburg.

Quiltning (sv. vaddstickning) är den sömnadsteknik som traditionellt används för att förse kläder och sängkläder med en isolerande och värmande fyllning. Quiltningsstygnen - enkla förstygn - fäster ihop två lager av tyg genom ett mellanlägg. Parallellt med nyttobruket har quiltning i dess olika former utnyttjats i rent dekorativt syfte. I dagens globala språkbruk avses med begreppet ”quiltning” ofta alla de olika sömnadsteknikerna - quiltning, skarvsömnad och applikation - som av tradition har använts vid tillverkning av ett quiltat sängtäcke med lappteknik.

Under hela 1600-talet hade den ostindiska handeln blomstrat i Europa. Bl.a. vackra och med europeiska mått mätt mycket färggranna och dekorativa handtryckta chintz tyger hade börjat importeras från Indien och Egypten och även tryckas på beställning till den välbärgade överklassen. Dessa färgfasta tyger med sina överdådiga blomstertryck på bomull blev mycket eftertraktade.

Under 1700-talet låg den europeiska tygtrycksindustrin ännu i sin vagga. Tillgången till och den relativa exklusiviteten av dessa mönsterförsedda importerade tyger anses sedermera ha gett ett direkt upphov till den dekorativa och genomarbetade västerländska lappteknikens födelse. Överblivna bitar betraktades som alltför dyrbara och tilldragande för att inte tas till vara. Med hjälp av sömnadstekniken ”broderie perse” - en applikationsteknik där man av vackra urklippta motiv skapar nya mönsterhelheter på ett enfärgat underlag - började kvinnor sy både sänghängen, dynor och dekorativa överkast. Den s.k. medaljonguppsättningen, på sängöverkast - ett centralt blickfångande motiv inramat med ett antal repetitiva ornament och bårder - blev introducerad och populär i sammanhanget.

Den dåtida dominerande engelska och franska textilindustrin med främst siden och yllesmanufakturer kände sig hotad av den omfattande importen av bomullstyger. Som följd av detta utlystes kring sekelskiftet 1600-1700 ett importförbud av tryckta bomullstyger i båda länderna. 1720 förbjöds i England även inhemskt tryck på bomull. - Holland som inte antog några restriktioner fortsatte dock att förse den europeiska överklassen med dessa eftertraktade tyger. Även importerade färdigsydda s.k.”Calico-quiltar” sydda i Indien av blocktryckta tyger med dekorativa mönster förblev en inkomstbringande handelsvara för de holländska handelsmännen.

I det partiella tomrum som uppstod i tillgång av mönstrade tyger på 1700-talet fick quiltningen en framträdande roll - förutom som en nyttosömnad i anknytning till värmebringande vaddering - även som en rent dekorativ sömnad. Förutom quiltning genom tre lager favoriserades både den franska formen med namnet ”Matelassé ” och dess italienska motsvarighet kallad ”Trapunto”. Med den förstnämna syddes dekorativa mönster med två parallellt löpande sömmar på två lager av tyg utan mellanlägg. De uppstådda ”kanalerna” fylldes i med hjälp av tunt bomullssnöre. I Trapunto snittades motiven upp på avigsidan och stoppades upp med fiberfyllning.

Genom sina konturframhävande effekter blev de olika quiltningsteknikerna populära för sömnad och utsmyckning av sängkläder; överkast, sänggardiner och dynor som i allt växande grad syddes av klarfärgade lin-, siden och ylletyger. Med tanke på dåtida boningars kyla och dragighet var man väl hjälpt av varma vadderade textilier. Att utsmyckandet kunde till viss grad utföras parallellt med nyttosömnaden torde ha bidragit till quiltningens popularitet bland 1700-talets dekorativa sömnadstekniker

Quiltningsmönstren bestod i regel av avancerade blomster- och bladornament med symmetriska rapporter och mönsterframhävande inramningar. Mellanliggande ”tomma” ytor quiltades med täta rut-, rand-, våg- eller sicksackmönster eller också dekorerades de med hjälp av broderier och ”franska knutar”.

Quiltning i kläder var populärt i hela Europa sedan 1600-talet. Det överdådigt dekorativa bruket förekom dock främst hos den välbärgade medel- och överklassen. Rikligt quiltade jackor bars av såväl män som kvinnor. Dekorativt quiltade och stoppade underkjolar, vilka dåtida modet tillät exponeras framtill i klänningar syddes såväl av yrkesarbetande sömmerskor som av unga kvinnor i hemmen. Även handquiltade kuponger var tillgängliga i dagligvaruhandeln. De producerades av yrkessömmerskor och salufördes som material för sömnad av kläder och inredning.

I och med kunskaperna inom tygtrycket växte i både England och Frankrike mot slutet av 1700-talet avlägsnades import och tillverkningsrestriktionerna. Framför allt utgjorde de
dekorativa franska bomullstygerna med benämningen ”Toiles de Jouy” efter manufakturorten Jouy en beaktansvärd konkurrent till den importerade kalikån. Hos de välbärgade i samhället blev mönsterförsedda bomullstyger nu ett allt oftare förekommande inslag i sömnad av kläder och inredning i hemmen. Quiltning förblev även fortsättningsvis ett sätt att förena nytta med nöje. Eftersom dåtida estetiska utbildningar exkluderade kvinnor från sin undervisning tjänstgjorde med all sannolikhet de nu alltmer tillgängliga och vackert mönstrade tygerna både som en råvara och som inspiration till kvinnornas alltmer förfinade estetiska skapande.

När det gäller bruket av quiltningstekniken i Sverige så är den tidiga informationen knapphändig. I Gustaf Vasas klädkammare lär det dock redan 1529 ha funnits ett vadderat quiltat täcke av siden - troligen med ett kontinentalt ursprung. Möjligen var den en gåva eller måhända var den sydd av till hovet ”importerade” europeiska sömmerskor? Quiltade täcken/sängöverkast och kläder började förekomma i Sverige mer frekvent först efter mitten av 1600 talet. Under 1700-talet blev dekorativa quiltade överkast alltmer vanligt hos borgarklassen. Dessa s.k. ”paradtäcken” med tunn vaddering var ofta täckta med dekorativ quiltning kombinerat med broderier. Överdelen var antingen av siden, vitt linne eller sedermera bomull och fodret utgjordes av linnelärft. Det äldsta kända skarvsydda och quiltade täcket likt dem som syddes på dåtida kontinenten finns i Röhsska museets samlingar och härstammar från mitten av 1600-talet. En handfull vackra sidentäcken som daterats till slutet av 1700-talet finns bevarade i museer på olika håll i landet.

Referenslitteratur:

“Quilting” A Colby, 1971, ISBN 684 16058-7
“Patchwork” A Colby, 1958/1982 ISBN 684 17605-8
“Chintz Quilt: Unfading Glory”, L Folmar Bullard/Betty Jo Shiel, 1983 ISBN:
“Quilted Planet” C Eddy, 2005 ISBN: 1 84533 009-9
“Hemslöjd” A-M Nylén

 

(Större bilder – klicka på bild)

”Portrait de jeune fille en costume de d’Arles”, 1779 av Antoine Raspal.

Dam mössa och quiltad stubb daterad första delen av 1800-talet.

Bröllopstäcke, av Kristina Jansson-Blom, Edsbro 1885. 200 X 140 cm.

Detalj av quiltad stubb daterat sent 1700-tal, sytt av Indisk chintz.

Quiltramen har ställts in i sällskapsrummet hos biskop Lindblom i Brunneby, Vreta Kloster. Akvarell av Isak Kiölström. 1797.

Fantastisk quiltad resedräkt från
1745-1760.

Indisk-Portugisisk sidenquilt, tidigt 1600-tal. Här kan man tydligt se den asiatiska influensen på tidiga europeiska kviltar.

Tillbaka till Nyhetsbrevets första sida
» Klicka här

Tell a Friend about this
Newsletter!
Tipsa en vän om detta
nyhetsbrev!

Tell a friend how to find this Newsletter, mailform:
» click here
Tipsa en vän om detta Nyhetsbrev via formulär:
» klicka här


If you dont want any more editions of this Newsletter,
» click here
Om Du inte vill ha flera utgåvor av nyhetsbrevet,
» klicka här

Webb: www.durantextiles.com