Newsletter No. 3-10 (May 2010)   Page 3 of 4 / Sidan 3 av 4. [back to page 1]
Arcive/Arkiv 2007: [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]
Arcive/Arkiv 2008: [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
Arcive/Arkiv 2009: [1] [2] [3] [4] [5] [6]
Arcive/Arkiv 2010: [1] [2] [3]

Editors/Redaktion

This newsletter is written in order to spread experiences within the topic of historic textiles and reconstructions. Our ambition is to amuse you and stimulate interest in the 18th Century. Durán Textiles, who is mainly working with museum collections and Royal Castles, was founded in 2002 by CEO and production manager Laila Durán, with co-worker artist Torkel Henriksson who is doing the artworks and preparing the designs for production. Our production is done mostly in India supervised by Duran Textiles inspectors. 
- The articles are mainly written by Laila Durán but we also have help from colleagues and specialists from several museums and universities.  In the future this newsletter will be distributed four times a year and is free of charge. We hope you will enjoy our stories and offers and help us to spread the letter to friends and colleagues. Contact: www.durantextiles.com

Detta nyhetsbrev skrivs för att sprida erfarenheter inom ämnet rekonstruktioner av historiska textiler och 1700-talet. Ambitionen är att roa och stimulera intresset. Durán Textiles har varit verksamt sedan 2002 och arbetar med projekt för Kungliga Slott och museisamlingar i hela Skandinavien. Laila Durán är VD och projektledare, Torkel Henriksson arbetar med originalen och alla förlagor för tryck och väv. På plats i Indien, där de flesta av tygerna produceras, finns Durán Textiles egna inspektörer.
- Artiklarna skrivs huvudsakligen av Laila Durán men vi får även hjälp av kollegor och specialister från olika muséer och universitet.  Nyhetsbrevet kommer i fortsättningen att komma ut fyra gånger per år och är helt kostnadsfritt. Vi hoppas ni ska uppskatta våra artiklar och erbjudanden och även sprida informationen vidare till Era vänner. Kontakt: www.durantextiles.com


 

 

Drottning Margareta I av Danmark –
en medeltida storpolitiker. 
Text Martin Ciszuk.

Drottning Margaretas Gyllene Kjortel i Uppsala Domkyrka, vars mönster Durán Textiles har reproducerat, har attribuerats till Margareta Valdemarsdotter. C14 dateringen avvisar traditionen att det skulle vara hennes brudkänning, men placerar plagget under slutet av hennes levnad. Det dyrbara tunga guldtyget, den avancerade tillskärningen och den välgjorda sömnaden är också indikationer på att kjorteln burits av en person i samhällets allra högsta kretsar.

Förutom den Heliga Birgitta är drottning Margareta en av de få kvinnor som är mer allmänt bekanta från nordisk medeltid. Hennes liv är en fascinerande berättelse om maktspel och krossade drömmar i ett stormigt århundrade. Margareta föddes 1353 som dotter till Valdemar Atterdag, den kung som enade Danmark efter många år av politisk splittring och sönderfall. Han etablerade Danmark som stormakt i Östersjöområdet, erövrade Gotland och stred med hertigarna i norra Tyskland. 1363 giftes Margareta bort med den18 årige kung Håkon av Norge, yngste son till den svenske kungen Magnus Eriksson. Eftersom hon blev Valdemars enda överlevande barn var hon arvtagerska av det danska riket och genom giftermålet kom Norge att bli en del av Danmark. Den heliga Birgitta, som då vistades i Rom, förbannade äktenskapet i sina uppenbarelser som ett ”spel med dockor” och spådde att det inte skulle ge någon avkomma. 1370 föddes dock sonen Olof, men redan 1380 avled kung Håkon. Margareta blev änka och förmyndare för sonen och därmed regent över både Danmark och Norge.

Olof hävdade genom sitt släktskap med den svenske kungen även arvsrätten till Sverige. Där hade både Magnus Eriksson och hans äldste son drivits bort från tronen av den nordtyske hertigen Albrecht av Meckelnburg. För sonens räkning förde Margareta krig i Sverige och tillsammans med svenska stormän besegrade hon Albrecht vid ett slag i Falköping 1389. Men 1387 hade Olov oväntat avlidit, bara 17 år gammal. Margareta stod därmed som regent över både Danmark, Norge och Sverige. För att säkra rikets sammanhållning valde hon att adoptera Erik av Pommern, en ung avlägsen släkting, och utse honom till kung och arvtagare. 1397 lyckades hon vid ett möte i Kalmar förena de tre länderna. Erik kröntes högtidligen i kyrkan i Kalmar, som var en av Sveriges viktigaste städer vid denna tid. Därmed var hela Norden, Finland var en del av Sverige, förenat i union – Kalmarunionen. Ett utförligt dokument utformades där det beskrivs hur rikena skulle styras. Man stagade bland annat att endast inhemska fogdar skulle sättas in vid slotten. Detta löfte bröts dock snart och orsakade stort missnöje med det danska unionsstyret, framför allt i Sverige.

Erik av Pommern gifte sig 1406 med den engelska prinsessan Filippa, men äktenskapet blir barnlöst och Filippa avlider 1430. Efter detta slits unionen upp i inbördes strider mellan kungamakt, adelsmän och riksråd i de olika rikena. Kalmarunionen består officiellt fram till Gustav Vasas maktövertagande i Sverige 1521, men Norge förblev danskt fram till 1814. Erik av Pommern avsattes som kung och bedrev därefter sjöröveri i Östersjön med bas på Visborgs slott på Gotland.

Margareta dör 1412, ensam på sitt skepp i Flensburg, förmodligen i pesten. Hon begravdes enlig sin egen önskan i klosterkyrkan i Sorö. Några år senare flyttas dock hennes kropp, mot munkarnas vilja, till en ny grav i Roskilde domkyrka. Erik av Pommern och biskopen i Roskilde, Margaretas före detta kansler Jens Lodehat, ville stärka kungamaktens image genom att uppföra ett ståtligt gravmonument. Ceremonierna varade i tre dagar och bevistades av en mängd världsliga och kyrkiga stormän. Stora donationer utfästes till kyrkor och kloster i hela Norden och pilgrimer sändes till alla stora vallfartsorter i den kristna världen för att be för drottningens själ. Ett gravmonument i alabaster beställdes, men det dröjde innan det kom på plats i högkoret i domkyrkan. Det är möjligt att den gyllene kjorteln användes vid denna andra begravning. Det var vanligt att placera bilder av de kungliga i naturlig storlek, utförda i trä och vax och klädda i de avlidnas kläder, ovanpå kistan i begravningsprocessionen. Dessa figurer kunde sedan fungera som tillfälliga gravmonument. De äldsta skriftiga uppgifterna om den gyllene kjorteln är från slutet av 1500-talet då den hängde bredvid drottningens grav.

Margareta kallas föraktfullt i historiska källor för kung byxlös, en så mäktig kvinna upplevdes som något hotfullt. I Vadstenadiariet beskrivs hon ”i sitt liv - vad det världsliga beträffar - mycket gynnad av lyckan”. Av bevarade brev och instruktioner till sonen Olof kan man se att hon styrde sin son in i minsta detalj och var väl insatt i politiska intriger och psykologiskt maktspel. Det finns inga samtida avbildningar eller beskrivningar av drottning Margareta. Hennes gravmonument är en idealiserad bild som utfördes efter hennes död och dessutom hårt renoverad under 1800-talet. I samband med undersökningen av klänningen konstaterades att ärmarna är olika formade, vilket skulle kunna förkalras av att bärarinnan hade en kroppslig deformitet. Detta skulle kunna bekräftas genom en gravöppning, men någon sådan har aldrig utförts. Drottning Margareta vilar ostörd. Från Danmark har ställt krav på ett återlämnande av den gyllene kjorteln, som betraktas som en stulen dansk nationalklenod. Den Gyllene Kjorteln är dock fortfarande en av Uppsala Domkyrkas största textila sevärdheter och minner om medeltida kvinnokraft och ett fascinerade livsöde.

Kalmar slott. Det nuvarande renässansslottet har sitt ursprung i den borg där Kalmarunionen stadfästes 1397.

Källor:

Margrete I. Nordens Frue og Husbond, Utställningskatalog, Köpenhamn 1996.

Drottning Margaretas gyllene kjortel i Uppsala domkyrka : The golden gown of Queen Margareta in Uppsala Cathedral / Agnes Geijer, Anne Marie Franzén, Margareta Nockert. Stockholm 1994.

 

 

Drottning Margaretas gravmonument av alabaster från 1423 i Roskilde Domkyrka.

Margaretas sigill. De tre kronorna representerar de tre rikena i Kalmarunionen.

Erik av Pommern. Samtida teckning. Han beskrivs som reslig, blond och atletisk. En bysantinsk krönikör skrev: Han kunde stiga i sadeln i ett språng utan hjälp av stigbyglar och kvinnor drogs till honom med älskogslängan…

Rekonstruktion av Drottning Margaretas gyllene kjortel, utförd av Durán Textiles. Foto: Laila Durán.

Tillbaka till Nyhetsbrevets första sida
» Klicka här

Tell a Friend about this
Newsletter!
Tipsa en vän om detta
nyhetsbrev!

Tell a friend how to find this Newsletter, mailform:
» click here
Tipsa en vän om detta Nyhetsbrev via formulär:
» klicka här


If you dont want any more editions of this Newsletter,
» click here
Om Du inte vill ha flera utgåvor av nyhetsbrevet,
» klicka här

Webb: www.durantextiles.com