Vegetabiliska lamm och spinnpolitik. 
En kort historik om indisk bomull av Laila Durán.
Bomull har använts i årtusenden i områden med tropiskt klimat för att göra tunna fina tyger. Odlandet av bomull i den Gamla Världen började i Indien, där bomullen har växt i mer än 6000 år, sedan för-Harappansk tid.
Under medeltiden blev bomullen känd i norra Europa som en importerad fiber, utan andra kunskaper om var den kom ifrån än att det var en planta. Man noterade dock dess likhet med ull och människorna i regionen fantiserade om hur bomullen producerades av växtburna får. John Mandelville hävdade 1350 den nu märkliga övertygelsen att: ”Där [Indien] växte ett underbart träd som bar små lamm i grenarnas ändar. Dessa grenar var så böjliga att de kunde böjas ner till marken så att lammen kunde beta när de var hungriga.” I Europa fann till och med små falska lamm sin väg in på museerna.
Denna aspekt återfinner vi i flera av de europeiska språkens namn för bomull, t.ex. tyskans ”baumwolle”, vilket kan översättas med ”trädull”. Vid slutet av 1500-talet odlades bomullen överallt i de varmare regionerna av Asien och Amerika.
Indien fortsatte att vara världens ledande producent av bomullstextilier under hela 1700-talet. Den växande exportmarknaden utökades med övriga Europa inklusive England. Silkebroderier på vit bomull från Gujarat var de första textilier som nådde England från Indien, men populärast var färgade väggbeklädnader av bomull. I Europa blev textilier ofta kända under sitt handelsnamn. Calicotextilier kallades så eftersom de exporterades från Calicut på Malabars kust.
Från 1840-tal var inte Indien längre kapabelt att tillgodose de europeiska fabrikernas ökande behov av stora kvantiteter av bomullsfibrer, samtidigt som skeppandet av skrymmande, lågprisbomull från Indien var både kostsamt och tidskrävande att hantera. Detta sammantaget med utvecklandet av den amerikanska bomullen som en överlägsen sort, tack vare den amerikanska plantans starkare fiber, uppmuntrade de europeiska handlarna att köpa upp bomull från slavplantagerna i USA och Caribien.
Vid slutet av 1800-talet då England, som var den största konsumenten av bomull i Europa, började tillverka sin egen bomullstextil genom att använda råmaterial från Amerika istället för Indien, och den industriella produktionen tog fart i östra Europa ledde detta till den indiska textilindustrins kollaps. Indien fick kämpa för att konkurrera eftersom dess produktion var omekaniserad och man förlitade sig på den stora tillgången på arbetskraft. Utvecklandet av Indiens mekaniserade bomullsindustri tog lång tid, men politiska rörelser och Mahatma Gandhi stärkte det indiska folket.
Gandhi byggde sin strategi på utvecklandet av den traditionella konsten och hantverket vilket skulle ge den lokala befolkningen inkomster genom lokal produktion. Som en del av sin politik uppmuntrade han folk att bojkotta engelska varor, speciellt textilier, och fick den indiska befolkningen att använda hemspunnen och hemvävd bomull. Han adopterade också spinnhjulet - ”charkan” – som en symbol för sina principer om självtillräcklighet.
I dag används bomullen till mer än 40% av världens textilier och Indien och Pakistan är de ledande producenterna.
Källor: http:wikipedia.org www.plantcultures.org.uk |
