Newsletter No. 2-10 (Mar. 2010)   Page 3 av 4 / Sidan 4 av 4. [back to page 1]
Arcive/Arkiv 2007: [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7] [8] [9]
Arcive/Arkiv 2008: [1] [2] [3] [4] [5] [6] [7]
Arcive/Arkiv 2009: [1] [2] [3] [4] [5] [6]
Arcive/Arkiv 2010: [1] [2]

Editors/Redaktion

This newsletter is written in order to spread experiences within the topic of historic textiles and reconstructions. Our ambition is to amuse you and stimulate interest in the 18th Century. Durán Textiles, who is mainly working with museum collections and Royal Castles, was founded in 2002 by CEO and production manager Laila Durán, with co-worker artist Torkel Henriksson who is doing the artworks and preparing the designs for production. Our production is done mostly in India supervised by Duran Textiles inspectors. 
- The articles are mainly written by Laila Durán but we also have help from colleagues and specialists from several museums and universities.  In the future this newsletter will be distributed four times a year and is free of charge. We hope you will enjoy our stories and offers and help us to spread the letter to friends and colleagues. Contact: www.durantextiles.com

Detta nyhetsbrev skrivs för att sprida erfarenheter inom ämnet rekonstruktioner av historiska textiler och 1700-talet. Ambitionen är att roa och stimulera intresset. Durán Textiles har varit verksamt sedan 2002 och arbetar med projekt för Kungliga Slott och museisamlingar i hela Skandinavien. Laila Durán är VD och projektledare, Torkel Henriksson arbetar med originalen och alla förlagor för tryck och väv. På plats i Indien, där de flesta av tygerna produceras, finns Durán Textiles egna inspektörer.
- Artiklarna skrivs huvudsakligen av Laila Durán men vi får även hjälp av kollegor och specialister från olika muséer och universitet.  Nyhetsbrevet kommer i fortsättningen att komma ut fyra gånger per år och är helt kostnadsfritt. Vi hoppas ni ska uppskatta våra artiklar och erbjudanden och även sprida informationen vidare till Era vänner. Kontakt: www.durantextiles.com


 

 

KA Almgrens sidenväveri och sjaletter. 
Text: Matin Ciszuk Foto: Laila Durán

Durán Textiles har inlett ett samarbete med Stiftelsen KA Almgren Sidenväveri och Museum (www.kasiden.se) som har en stor samling sidensjaletter, tygprover och mönsterteckningar bevarade från sin produktion. Nu har vi de första sjaletterna hemma.

Knut August Almgren startade sitt sidenväveri i Stockholm 1833, och sidensjaletter blev snart en av firmans stora produkter. De såldes både på landsbygden och i städerna och Almgrens sjaletter var kända för sin goda kvalité. Den svenska sidenproduktionen hade en egen marknad i Skandinavien där bruket av huvuddukar dröjde kvar längre än i Västeuropa och sidensjaletter blev basen för den svenska sidenindustrin. Almgrens sidensjaletter exporterades i stor mängd till Norge, Danmark, Finland, Ryssland och svenskbygderna i USA. De användes både till folkdräkt och modedräkt.

I folkdräkterna kunde sidendukarna bäras av kvinnor som halkläde eller som sjalett. Till högtidsdräkt fästes de i bältet och hängde över kjolen, bars över armen eller virades kring psalmboken. Männen bar sidendukarna knutna kring halsen ovanpå skjortkragen eller dekorativt hängande som näsdukar från rockens fickor. Vid bröllop och andra festligheter kunde bondstugan dekoreras med sidensjaletter, som fästes på väggen eller sattes samman till en takpäll.

Den första sjaletten var ofta en gåva från föräldrarna vid konfirmationen. Men hade man råd sparade man sina pengar för att kunna köpa en sjalett vid någon marknad eller från en kringresande knalle eller gårdfarihandlare. En sidensjalett kunde ofta vara en friargåva från fästmannen och vid bröllopet delade sedan de nygifta ut sidensjaletter till föräldrarna, brudtärnorna och kvinnliga släktingar. Rika bondhustrur kunde äga mängder med sidendukar. I bouppteckningar är 20 sjaletter inte ovanligt. I högre stånd var sidensjaletter vanliga presenter vid besök och resor, och de var även vanliga som gåvor vid avtackning av kvinnligt tjänstefolk.

KA Almgrens sidenväveri vävde fem olika kvaliteter av mönstrade dukar. Dessutom vävdes släta dukar i tuskaft och kypert, med rutor i färg eller med bårder i avvikande bindning. Det finns flera hundra mönster bevarade i deras arkiv. Varje sjalettmönster hade ett namn och ett nummer. Många har blomnamn som Mossros, Kalla, Vinblad och Bukett, men även namn som Fjäder, Medaljong och Ymnighetshorn förekommer.

Starka färger och rutiga dukar var populära bland landsbygdens befolkning, medan det borgerliga modet föreskrev mörkare färger. I slutet av 1800-talet blev de svarta sjaletterna vanligast. De användes framför allt på söndagarna som kyrksjalett, främst av den stora delen av befolkningen på landsbygden som inte bar folkdräkt. Sidensjaletterna var dyra. 5-6 daler motsvarade en årsinkomst för en piga på 1870-talet (den största delen av lönen var dock mat, kläder och husrum). De dyrbara plaggen vårdades noggrant. På vägen till kyrkan bar man vanligen en bomullssjalett för att inte sidenduken skulle bli dammig. I närheten av kyrkan bodde ofta en gumma som skaffade sig en extra inkomst genom att på söndagsmorgonen knyta flickornas kyrksjaletter. Hon fick namn som Knyt-Anna, Sjalett-Tilda eller Halsduks-Stina. De svarta sjaletterna försågs med iknutna silkesfransar. Detta sysselsatte en hel yrkesgrupp i Almgrens fabrik - Franserskorna. Fransarna kursades och sjaletterna appreterades. När de skulle tvättas togs de om hand av professionella tvätterskor på landsbygden som stärkte dukarna med vax eller sockerlösning, och krusade fransarna. I ett brev som följde en donation av Almgrensjaletter till Nordiska museet 1891,beskriver Oscar Mauritz Almgren hur olika mönster och färger var populära i olika delar av Skandinavien. Han berättar att sedan 1870-talet hade bruket av sjalett minskat i Stockholm, och hur fransdukarna förlorat i popularitet medan sidensjaletter med spetskanter istället blivit mer populära. ”…men äfven dessa vika sedan efter kort för den allt allmännare hatten”. Under slutet av 1800-talet slog hatten igenom under påverkan av borgerligt mode, trots att den i på landsbygden först uppfattades som ett utryck för högfärd. Efter sekelskiftet 1900 gick produktionen av sidensjaletter kraftigt tillbaka. Almgrens sidenväveri vävde sin sista sjalett 1941.

Durán Textiles första nyproducerade sjaletter är utförda efter ett original i en privat samling. De är 68x68 cm stora, i 100 % silke och har en kort frans av varp och inslag. Två rutiga färgställningar har tagits fram: en med violett, och en med röd botten. Dessa rutiga sjaletter kallas för Daladukar eller Faludukar i Almgens arkiv. Färgernas mönster i rutorna är asymmetriskt så att sjaletten får olika karaktär om det gula eller gröna hörnet vänds utåt.

Samma vävda mönster är också utfört på svart varp med färgat inslag av cerise, lila, limegrönt, mossgrönt och orange. Dessa sjaletter är handfållade utan frans. Nyanserna i de tvåfärgade sjaletterna är hämtade ur provkartor i Almgrens arkiv. De rekonstruerade sidensjaletterna har samma mjukhet och karaktär som de gamla originalen. De nyvävda sjaletterna stämplas, både för att följa den gamla traditionen och för att de inte skall förväxlas med de gamla sjaletterna.

Källor:
Elin Håkansson: Sidensjalettens historia, Sörmlandsbygden 1938
Marie Louise Wulfcrona Dagel: Sjaletter och halskläden i Nordiska Museet vävda hos KA Almgrens Sidenväveri i Stockholm. Uppsats i Etnologi Stockholms universitet 1979

 

 

Sidendukar användes både som halskläden och huvuddukar, på bilden kombinerad med ullsjal.

Provvävar till sidensjaletter med färgat inslag på svart varp, Stiftelsen KA Almgren Sidenväveri och Museum. (Foto Kerstin Wölling)

Provvävar har använts för att välja färger till de rekonstruerade sidensjaletterna, Stiftelsen KA Almgren Sidenväveri och Museum. (Foto Kerstin Wölling)

Tecknad mönsterförlaga till sidensjalett, mitten av 1800-talet. Stiftelsen KA Almgren Sidenväveri och Museum. (Foto Kerstin Wölling)

Patronteckning för sidensjalett, utgångspunkten för tillverkningen av hålkort för jacquardvävstolen, Stiftelsen KA Almgren Sidenväveri och Museum. (Foto Kerstin Wölling)

Tillbaka till Nyhetsbrevets första sida
» Klicka här

Tell a Friend about this
Newsletter!
Tipsa en vän om detta
nyhetsbrev!

Tell a friend how to find this Newsletter, mailform:
» click here
Tipsa en vän om detta Nyhetsbrev via formulär:
» klicka här


If you dont want any more editions of this Newsletter,
» click here
Om Du inte vill ha flera utgåvor av nyhetsbrevet,
» klicka här

Webb: www.durantextiles.com